Like a soldier

Ja, da var man inne i det.
Jag bor i ett nedlagt hotell med 20 andra idioter. Mitt rum ar klaustrofobiskt men mitt bad ar nice, nar det inte luktar møgel, vilket der gør nar det ar bløtt.
Socialt så ar det bra, lite mycket unga folk bara, mycket 19 åriga larlingar som inte ar torra bakom øronen annu, men mycket bra folk oxå.
Invasionsplaner av danmark har lagts fram av Øverstegeneralen.
Danmark, landet mellan Holland och Tyskland!

Jobbet ar vall sådar, inget finlir, mest buffè, men det var jag vall beredd på, hotell ar ju oftast så. Vinlistan ar fin iaf, får vall se om jag kan fa till nagot bra utifran den.
Dom har ett brasseri oxa lite mera finlir, franskt, men dar ar det typ hundra pers i kø att få jobba dar, alla føre mig i køn. Men jag kan trangas ;)
Eller skiter i det egentligen, jag har ett jobb, jag gør min grej, det betalalar bra, jag sparar alla slantar, och åker harifrån. "Like a soldier".

Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer, ar trøtt, har jobbat frukost. Ska spela fotboll i kvall, så nu måste jag sova. Och lasa lite i en vinbok.

Kyss!

Då drar vi!

Sitter för tillfället hemma hos Peter den store i hans fina lägenhet i Göteborg.
Grabben är på jobbet och försöker göra nytta för brödfödan, även kvinnan är på jobbet, så jag är själv framför datorn.

Veckan har varit intensiv, men mycket givande.

Vi fyra muskutörer har bunkrat hos Jimpa ett par dagar.
Mycket fina viner har blivit urkorkade, bland andra:
-85 MASI Campofiorin
-97 Ch. Musar, Libanon
-97 San Vicente, Sierra cantabria, Rioja
-95 Ch. Talbot, Bordeaux, 2em cru classé
-95 Ch. Rausan-Ségla, Bordeaux , 5em cru classé
-03 Columella, Eben Sadie, Sydafrika
NV Kleine Constantia, Triple Zero, Methode Cap Classic, Magnum

Även en Grand cry skumpa fick sätta livet till i firandet, och en jävligt trevlig flaska från Australien som Björn får fylla i namnet på.

Två dagar hemma hos jimmy var inte nog, jag vill sitta i flera veckor och dricka fint vin och snacka skit. Men plikten kallar.

Avslutningsmiddagen blev trevlig, det var mycket kul att få träffa alla vännerna och klasskompisarna igen, det verkar som det gått bra för oss alla. Mer eller mindre ska väll tilläggas, men alla verkade nöjda.
Det var ett jävla gnäll i skolan på Lia2 perioden, den tiden vi var i Spannien, vissa fattar inte att branchen inte är en dans på rosor hela tiden, ibland plockar man tallrikar och ibland serverar man vin, ibland är gästerna trevliga, ibland är personalen trevlig, ibland inte. Räta på ryggen och kom över det. Sluta lipa.
Vissa tycks tro att man kan gena i karriären genom att gå en flådig utbildning, men man måste ändå börja vid bottnen, är man duktig så kommer man snabbt upp, men det blir vad man gör det till.
Det heter jobb för att det är jobbigt, det är därför du får betalt.

Jag åker upp till Norge i morgon bitti för att börja jobba igen, ser fram emot det som fan.
Kanske blir det lite snowboardande oxå, men jag ser mest fram emot att jobba faktiskt, jobba och plugga. Jag ska plugga på lite, så man inte riskerar att bli runtsnackad, inte för att jag tror någon klarar av att snacka runt mig nu, men jag vill inte riskera något. Sedan så är ju inträdesprovet i Sommelierföreningen som även det motiverar till att sticka näsan i böckerna igen. Druvor i Japan ska pluggas in och det ska fördjupas i växtplatser och producenter.

Jag har fått med mig lite cigarrkunskap från Sydafrika, men inte på långa vägar tillräckligt. Jag vet hur dom tillverkas, vad som skiljer olika typer åt, vad man kan förvänta sig av cigarrer från olika länder och jag kan rabbla ett par märken, men inte mycket mer än så.
Men jag kunde iaf gå in i cigarrbutiken på Heathrow och prata med experten på hans eget "språk" och framhålla mina personliga åskiter vad jag gillade och inte, det kändes bra.

Nu ska jag besudla Peters toa och sedan vila lite.
Blir kanske en runda ner på Björns Bar senare och prova deras anklever, vi får se.

Slut på ett kapitel

Med detta inlägget så sätter jag punkt för detta kapitlet.
Jag har gått klart min skola, gjort praktik i Spanien och nu senast i Sydafrika.
Jag har lärt mig enormt mycket och utvecklats som människa mer än jag någonsin hade hoppats.
Jag har lärt mig att jag klarar av mycket mer än jag tror, och att det enda som kan sätta stopp för mig är min egen rädsla.

Hur var hemkomsten denna gången då?
Ni som följt med mig i bloggen ändå från spannienresan kan konstatera att jag inte gillade den hemkomsten alls.
Denna var om möjligt ännu värre.

Skiten börjar som vanligt på Malmö Centralstation, för det är där jag drar gränsen för vad som är hemma, därifrån "hittar" jag hem utan problem.
Ringde min kära mor för att försäkra mig om att hon var hemma och tog emot mig, men tack och godnatt. Hon hade gått på spriten igjen.
Fick lite av en chock eftersom hon varit nykter i fyra år nu.
Men jag har inte tid att ängna mig åt hennes problem, så jag ringde farsan istället och åkte dit.
Det var jättetrevligt att fräffa Pappa, hans fruga och mina småsyskon. Verkligen skönt att få se dom igen. Synd bara att jag fick spendera halva tiden med att sitta i telefon och försöka reda ut vart fan morsan var på väg.
Jag övertalade till slut morsan att komma hem från suparkompisarna och det gjorde hon oxå, så idag har jag suttit och hållt ett öga på henne medans hon försökt sova ruset av sig, imorgon åker vi in till psyket med henne, hon skakar och verklar inte kunna landa ordentligt.

Efter att ha släppt av morsan på psyket så får jag åka hem till farsan igen och börja packa mina prylar, ska byta sommaren mot vinter och åka och jobba i norska fjällen.

Varför då?
För att det är ett bra ställe att lära sig mer på.
För att jag inte kan sitta stilla i Karlskrona mer än två dagar.
För att jag är pank.
Och för att det är det som jag är uppfostrad till.
Once a sesonal worker always...

Sedan då?
Sedan får man gå vidare därifrån, men jag längtar tillbaks till sydafrika och det ser ut som det hetaste tipset för mig. Hyra en fru och skaffa en lägenhet.

Jag ska försöka att blogga om Norgeresan oxå, så nu börjar vi på ett nytt kapitel.

Magnum är en bra storlek, om man är två personer och det är en som inte dricker.

last resort

Jag har inte skrivit nagra nya inlagg pa lange, lite pa grund av att jag trottnat pa att skriva, men oxa for att jag vill ha nagot att snacka om nar jag kommer hem, alla ska inte veta allt redan.

Nagra av vinrelaterade grejerna är en grillfet med Håkan pa The Winery med Alex Dale och en hel del inbokade vingardsbesok. Sitter for tillfallet pa Heathrow, landade 21.34 i garkvall och har overnattat i en stol.
En vakt kom och kastade ut mig ur liftrums hallen, sa i morse fick jag checka in pa nytt, vilket resulterade i att dom ackliga, fula brittanierna tog allt mitt vin som jag hade i handbagaget. Jag lyckades overtyga dom om att jag skulle fa behalla en flaska, den hade jag namnligen kopt pa taxfreen sedan jag landat i London, den lag forsluten i en specialkasse med kvittot och ett intyg fran affaren att det inte var en bomb i flaskan.
En karring som stod i sakerhetskontrollen ville verkligen inte slappa in mig, hon blev dessutom jattestott nar hennes chef gick emellan och tog over komandot och slappte in flaskan.

Ska flyga till kopenhamn om nagra timmar och sedan forsoka ta tag hem till karlskrona.
Val hemma blir det snabbt i vandningarna och jag ska bara packa om fran sommarklader till vinterklader och sedan aka till halmstad, darifran aker jag till Norge for att jobba pa Dr Holms (www.drholms.no) denna vintersesongen.

Jag saknar sydafrika enormt, det kanns inte verkligt att jag har lamnat landet och alla mina nya vanner. Sista tiden borjade jag verkligen trivas på riktigt, har alltid trivts men sista manaden var jag helt med på notorna, man hade kommit in i livet lite battre och det var bara nagra böjar som skulle rätas ut sa hade allt varit perfekt.
Men, men ibland blir det bara sa att man driver framat aven om man inte vill det for tillfallet. Hur som helst sa kommer jag tillbaks nasta ar, men da ar det garanterat inte desamma.

Nu tar min airtime slut.
Sla mig en signal nar jag kommer hem.
Puss